Hur lätt är det att tala engelska i Tanzania? Hurdana är tanzanierna och när är butikerna stängda i Tanzania?

Jämför priser på flyg till Tanzania - skyscanner.se

Språket i Tanzania

Lokalbefolkningen använder swahili och engelska som officiella språk. I skolan undervisas swahili upp till första klass, därefter är det engelska som gäller för vidare utbildning.

I verkligheten talas det dock många olika språk i Tanzania beroende på region (på Zanzibar är t.ex. arabiska modersmålet för många människor).

Swahili och engelska fungerar som "lingua franca", dvs. de facto konstgjorda språk som införs i samhället så att olika etniska grupper alltid kan komma överens med varandra.

• Swahili talas av majoriteten av tanzanierna och är modersmål för en stor del av befolkningen.
• Engelska är också det språk som de allra flesta lokalinvånare förstår och har åtminstone grundläggande kunskaper i

Engelska är svårt att tala i avlägsna områden på fastlandet och på platser där turismen inte är utvecklad.

På Zanzibar, i nationalparkerna och safariområdena, i städerna Dar es Salaam, Arusha eller Moshi och på andra turistorter kan du tala engelska utan problem.

Ordboken i miniformat

Om någon frågar dig "Mambo wipi?" är det också en hälsning och du svarar "Poa!" eller "Poa sana!" (Hur mår du? Jag mår bra, jag mår jättebra - lokalbefolkningens klassiska hälsning).

Mycket ofta kommer du att ropas Jambo, Jambo - men denna hälsning har antagits för turister, så kallade mzungu, vita.

Du kommer också ofta att höra "Karibu!" - "Välkommen", men samma ord används när du lägger fram något framför någon, till exempel på en restaurang. Ungefär som "snälla".

Men när du vill be någon om något använder du ordet "Tafadhali".

Jämför reseerbjudanden - getyourguide.com

Människor

Det bor knappt 70 miljoner människor i Tanzania, de flesta av dem tillhör stamgrenen bantu. Det finns mer än 120 stammar i detta land.

Lokalbefolkningen kommer först att anpassa sig till en stam och sedan till Tanzania, samma fråga som de ofta kommer att ställa dig när de möter dig, "Vilken stam kommer du från?", Vilket inte är lätt att svara på.

Den mest kända stammen är massajerna, men de är inte en särskilt stor grupp jämfört med grannlandet Kenya.

Mycket representerade är Sukuma, Chagga, Makonde och Hadzabe. Stammarna går inte att skilja från varandra vid första anblicken, de bär mestadels vanliga kläder och byter bara om till sin stamdräkt under vissa festivaler. De gifter sig också med varandra idag.

Hadzabe-stammen liknar Khoisan, deras grannar i bushen i Sydafrika. Den enda stammen som tillåts jaga vid vissa tidpunkter i Serengeti NP. Den mest talrika stammen är Sukuma, med över 5 miljoner invånare i Tanzania. De flesta ägnar sig åt jordbruk, bosätter sig i byar och odlar ris, potatis, bomull och majs - majsmjöl utgör grunden för det tanzaniska köket - posho-gröt står på menyn varje dag.

Sukuma talar Sukuma-språket och swahili. Chagga-folket bor huvudsakligen under Kilimanjaro, runt staden Moshi. De är den tredje största gruppen av tanzanier. De är duktiga jordbrukare och byggare av bevattningssystem. Chagga är duktiga handelsmän, vilket har gett dem en bra plats på utbildningsstegen och tillgång till medicinsk behandling.

Makonde-stammen är känd för sin otroliga konst att snida i trä. Konsten att snida en vacker staty av en träbit går i arv från far till son.

Tanzanianerna och deras förhållande till turister

Jag har haft blandade upplevelser med lokalbefolkningen.

Generellt sett är det så att ju mer turistigt ett område är, desto sämre blir din upplevelse av tanzanierna. Som turist är du bara en källa till pengar för dem. Ofta kommer du att upptäcka att lokalbefolkningen kommer att vara mycket vänlig mot dig på stränderna, men i de allra flesta fall bara i syfte att sälja dig något.

Som turist kommer du dock att ha en svår situation även i de mer avlägsna områdena i Tanzania där du kommer att vara en attraktion. Speciellt barn kommer att vilja leka med dig, men samtidigt kommer de vanligtvis att be om lite pengar i slutet.

Jag trivdes bäst på marknadsplatserna i de stora städerna, där lokalbefolkningen inte är van vid turister, men samtidigt är du inte lika mycket av en attraktion för dem som på den avlägsna landsbygden, så de är mer benägna att ignorera dig.

Du måste alltid vara på din vakt. Om en tanzanier är mycket vänlig mot dig betyder det vanligtvis att han vill ha pengar.

Generellt sett finns det dock ingen fara i Tanzania, vilket diskuteras i det separata kapitlet Säkerhet.

Religion

De flesta människor som bor i inlandet är kristna. Mässor som hålls i kyrkorna liknar gospelkonserter och det är värt att ta sig upp och besöka en kyrka eller katedral. Vissa kyrkor är mycket fattiga, men stämningen är varm.

Kusten runt Dar es Salaam har en övervägande muslimsk befolkning, liksom ön Zanzibar. De lokala kvinnorna går dock omkring beslöjade så att de bara täcker håret, och man kan ofta inte se vilken religion männen har. Du kommer att släppas in i moskéerna om du uppför dig, kvinnor bör täcka håret med en huvudduk.

Det stora indiska samhället som bor i hela Tanzania praktiserar hinduism eller buddhism. Indierna är stora affärsmän, ägare av företag, hotell och butiker. Deras tempel är färgglada, fulla av statyer och doftande rökelsepinnar. Brahminerna utövar puja hela dagen och stämningen är trevlig.

Tron på spöken och förfäder, shamanism och i vissa fall häxeri är utbredd. Tanzanierna är mycket vidskepliga, och i många fall verkar deras tro på läkning genom rot och trollformler något naiv.

Konflikter mellan religioner

Trots att Tanzania är ett land med stor religiös mångfald förekommer inga större konflikter mellan olika grupper och samexistensen är fredlig.

Historia i ett nötskal

Tanzanias historia är också intressant. Runt 800-talet började islam praktiseras i städerna längs kusten. På 800-talet handlade araberna slavar här och det finns lämningar från denna period och spår av slavhandlare vid kusten.

Den äldsta bevarade Kizimkazi-moskén från 1107 finns på Zanzibar, där du också kan besöka den portugisiska fästningen och katedralen som står på den plats där slavar som fångats inåt landet tidigare såldes. Slavarna exporterades till Arabiska halvön på sinnrikt byggda dhow-båtar, som än idag används vid kusten.

Den förste europén på kusten var Vasco de Gama 1499, och under nästa århundrade togs ön över av Portugal. I slutet av 1600-talet kontrollerades ön och hela den östra kusten av sultanen av Oman. Ön blomstrade genom slav-, elfenbens- och kryddhandel. I mitten av 1800-talet invaderade européerna det som idag är Tanzanias fastland. Det tyska Östafrikakompaniet fick överhöghet över Tanganyika (namnet på Tanzania utan kust och öar).

Efter första världskriget var Tyskland tvunget att ge upp det mesta av sitt koloniserade territorium och Tanganyika hamnade under Storbritanniens förmyndarskap, som lovade att landet skulle bli självständigt i framtiden. Självständigheten kom 1961 när Julius Nyerere, grundaren av Tanganyika African National Union, blev den första presidenten.

Zanzibar och Tanzania slogs samman 1962 och bildade Förenade republiken Tanzania, men Zanzibar behöll sitt interna självstyre. Socialism infördes i hela landet under en tid, men den politiska pluralismen återställdes 1992.

Turism i Tanzania

Tanzania tar emot ett stort antal turister varje år, främst intresserade av safari. Infrastrukturen kring detta nöjesområde är utmärkt utformad, i städerna Moshi och Arusha hittar du en uppsjö av agenturer och resebyråer som arrangerar besök i nationalparkerna. Det finns gott om boende, men resenären måste vara beredd på högre boendepriser.

Boka ditt hotell i förväg

Det finns ett antal långfärdsbussar för att ta sig runt i landet och det går också att hyra bil, men även här är det dyrare än i till exempel Europa.

Turisterna beger sig oftast till turistorterna där det finns restauranger och souvenirbutiker, men det är värt att lämna de klassiska dyra turistrestaurangerna och gå ut bland lokalbefolkningen. I Tanzania öppnar ett leende dörrar.